Från TCO-seminariet om Turkiet

En aspekt som ofta förbises i debatter om politiken i Turkiet är det tryck facken möter (och har mött under lång tid), samt vilka effekter detta får på samhällsklimatet. Denna fråga är egentligen omöjlig att koppla från den generella våg av repression som möter både verkliga och inbillade kuppmakare i dagens Turkiet. Jag är visserligen part i målet i egenskap av inledare och paneldeltagare, men förra veckans TCO-seminarium hade en intressant utgångspunkt som jag tror var viktig. Bra är också att höra vad fackliga ledare i Sverige anser om utvecklingen som har drabbat syskonfacken i Turkiet.

Moderator:
Per Hilmersson, chef på TCO:s internationella avdelning.

Panelen:
Eva Nordmark, ordförande TCO
Britta Lejon, ordförande ST
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet
Désirée Pethrus, riksdagsledamot KD och ordförande i Stödkommittén för MR i Turkiet
Ekim Caglar, statsvetare och turkietkännare

Tufft för facken i Turkiet – och nu är det ännu värre

Artikeln ursprungligen publicerad av Arbetsvärlden.
_______________________

Tufft för facken i Turkiet – och nu är det ännu värre

Som Turkiet utvecklar sig nu är de progressiva facken viktigare än någonsin som opinionsbildare för demokrati och yttrandefrihet. Samtidigt har förutsättningarna för deras arbete blivit allt tuffare, skriver statsvetaren och Turkietkännaren Ekim Caglar i sin krönika.

Det är turbulent i Turkiet. Efter statskuppsförsöket den 15 juli har utrensningar i form av arresteringar och avstängningar drabbat tusentals personer, exempelvis lärare, militärer, poliser och åklagare. Journalister och folkvalda politiker är lika utsatta. Över 100 journalister är fängslade. Fler än 30 (mestadels prokurdiskt ledda) kommuner är satta under tvångsförvaltning. Den redan tuffa situationen för fackförbunden har också försvårats ytterligare.

Flera av fackförbunden i Turkiet har en lång historia av att driva breda rättighetsfrågor. I decennier har de progressiva fackliga centralorganisationerna DISK och KESK, som båda är bland landets större, både företrätt sina medlemmar i arbetsmarknadsfrågor men också varit viktiga opinionsbildare för fred, demokrati och yttrandefrihet. I DISK:s fall har det samhälleliga engagemanget bland annat inneburit att man tidigare har tagit fram egna förslag till en ny konstitution i Turkiet, i syfte att demokratisera landet.

Tiotusentals lärare har fått sparken sedan 15 juli, bland annat med hänvisning till samröre med PKK-gerillan och Gülen-rörelsen, där de senare pekas ut som arkitekterna bakom kuppförsöket. Över 10 000 av lärarna som har stängts av har varit organiserade i KESK-anknutna lärarfacket Eğitim Sen. Även om flera lärare har fått återvända till sina arbeten har många blivit avskedade, medan 24 hålls i fängsligt förvar. Ordföranden i Eğitim Sen, Kamuran Karaca, menar att deras medlemmar straffas för sin fackliga och politiska verksamhet.

Att det finns politiska motiv bakom, snarare än seriösa anklagelser om terrorverksamhet, står bortom allt tvivel. Utrensningarna slår både hårt och brett. Att medlemmar av progressiva fackförbund rensas ut i tusental innebär inte bara en risk för att exempelvis lärare i landet sannolikt kommer att handplockas utefter politisk tillhörighet för att likrikta kåren. Det innebär också att fackens inflytande försvagas.

Utvecklingen i Turkiet visar också att det finns akuta behov av genomgripande reformer för att förbättra villkoren i arbetslivet. Barnarbete är utbrett sedan länge, och internationella medier har uppmärksammat att syriska flyktingbarn i många fall arbetar under svåra förhållanden.

Villkoren på arbetsmarknaden är ofta dåliga och arbetsmiljön undermålig. En oberoende plattform som stöds av fackförbund och yrkessamfund har rapporterat att över 17 000 personer har dött på sina arbetsplatser sedan AKP kom till makten 2002. Sedan undantagstillstånd utlystes efter statskuppsförsöket har människorättsorganisationen İnsan Hakları Derneği även noterat att arbetsplatsolyckorna har ökat.

Redan 2009 jämförde DISK:s dåvarande ordförande Süleyman Çelebi situationen för facken med de svåra år som följde efter statskuppen 1980. Den senaste utvecklingen gör att det knappast ser ljusare ut nu. Den situation som råder på arbetsmarknaden – och i resten av samhället – visar att progressiva fackförbund är viktigare än någonsin.

Med tanke på de repressiva åtgärderna som riktades mot oppositionella redan före 15 juli, och som har intensifierats kraftigt därefter, är det mycket lite som talar för att obekväma röster kommer att kunna höras i framtidens Turkiet.

Seminarium: Turkiet – vad händer med fackliga rättigheter och yttrandefrihet?

6d35f8a12d7149f99acbd16cd7e02c15-aspxSituationen i Turkiet vad gäller yttrandefrihet och mänskliga rättigheter är djupt oroande och har förvärrats än mer efter kuppförsöket den 15 juli i år.

I dess kölvatten har godtyckliga arresteringar av oliktänkande och oppositionella blivit en del av vardagen. Mer än 100 000 personer, i huvudsak poliser, domare, advokater, lärare, akademiker har tagits ur tjänst. Politiker och fackligt aktiva trakasseras och utsätts för repressalier. Turkiet har sedan innan kuppförsöket varit känt för att ha flest fängslade journalister i världen.

Hur påverkar det här yttrandefriheten och utövandet av de mänskliga fackliga rättigheterna? Hur rättssäkert är Turkiet för journalister och andra drabbade yrkeskårer som tagits ur tjänst? Vad kan vi som fackliga organisationer göra för att stödja de fackliga rättigheterna i landet och sätta press på Turkiet att respektera demokratiska rättsprinciper, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet? Detta och mycket mer diskuterar vi en panel av tunga fackliga företrädare och Turkietkännare som ger sin syn på situationen i Turkiet och vad vi som fackliga organisationer kan göra.

Välkommen till ett samtal om det aktuella läget för fackliga rättigheter och yttrandefrihet i Turkiet.

I panelen deltar:

Eva Nordmark, ordförande TCO
Britta Lejon, ordförande ST
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet
Désirée Petrus, riksdagsledamot KD och ordförande i Stödkommittén för MR i Turkiet
Ekim Caglar, statsvetare och turkietkännare

Lokal: Riksdagen, Mittpolen (ingång Riksplan)
Datum: 22 november
Tid: 13:30-15:30

Arrangörer: TCO i samarbete med Svenska Stödkommittén för Mänskliga Rättigheter i Turkiet.
Kontaktperson: Carola Andreasson, TCO, 070-965 23 99

OBS! ANMÄLAN KRÄVS. För att anmäla dig, se här.

Ytterligare kommentarer om Turkiet efter kuppförsöket

När den första paniken nu har lagt sig börjar vi se resultaten av det misslyckade kuppförsöket och den efterföljande utrensningen av verkliga (och i flera fall inbillade) kuppmakare.

Studio Ett: Temasändning Turkiet (med inslag av Ülkü Holago och Besir Kavak, samt samtal med mig, Bitte Hammargren, Kurdo Baksi och Annika Ström Melin)
Arbetet: Så har facken drabbats av läget i Turkiet
Ekot: kommentarer om räder mot HDP:s partilokaler
Dagens ETC: Hoppet om ett öppet Turkiet raserat
KIT.se: Vad händer när Turkiets högutbildade lämnar landet?

Kuppkommentarer

Hektiska dagar efter en obehaglig politisk storm i Turkiet. Kuppförsöket misslyckades glädjande nog, men situationen är fortsatt ansträngd när ett revanschistiskt AKP lär gå ännu hårdare fram mot alla typer av oppositionella yttringar. Mycket har sagts i svenska medier. Här är några av mina bidrag:

TV4:s Nyhetsmorgon: ”Extrem politisk turbulens i Turkiet”
SVT:s Kulturnyheterna: ”Erdogan accepterar medier så länge han tjänar på det”
KIT.se: Det här behöver du veta om situationen i Turkiet
Norrtelje Tidning: Statsvetaren ser dystert på Turkiets närmaste framtid
Dagens Nyheter: ”Militärernas agerande var som ett rop från förr”
Arbetaren: ”Många fruktar fler utrensningar”
Svenska Dagbladet: ”Kommer slå hårt mot barnen”

Poddsnack om turkisk politik

Samtalade nyligen kring det politiska läget i Turkiet i podden Terminal 5 tillsammans med min f.d. kollega på Palmecentret, Helin Sahin. Teman som berörs är exempelvis kurdfrågan, Syrien-kriget, trycket mot det fria ordet, konflikter kring en ny konstitution och hur regeringspartiet AKP lyckas överleva upprepade politiska kriser. Kul format, initierade frågor från Francisco Contreras och en bra möjlighet att gå på djupet i komplexa frågor. Och nej, framtiden ser tyvärr inte ljus ut.