Föreläsning för Utrikespolitiska föreningen i Uppsala

skarmavbild-2017-02-23-kl-22-27-21

Fotboll är sporten som spelas över hela världen, dess breda folkliga spridning och det stora kapital som fotbollen omsätter gör den till en politisk maktfaktor. Landslag utnyttjas för nationalistiska syften, vilket i sin tur påverkar länders politiska självbild och även dess utrikespolitik. Fotboll används som ett politiskt diplomatiskt verktyg för att knyta vänskapsband länder emellan, så kallad ”fotbollsdiplomati”, där landskamper har blivit en viktig arena för att skapa relationer.

Vilken roll spelar egentligen fotbollen i utrikespolitiska frågor? På vilka sätt kan ett land påverka politiken genom fotboll? Vilken roll spelar fotbollsturneringar som arrangeras i länder med demokratiskt underskott och korruption för den utrikespolitiska arenan?

Lyssna på Ekim Caglar, statsvetare, frilansskribent och författare till boken ”Propagandafotboll”, tala om hur fotboll används för politiska syften, om spelare, tränare och makthavares passningar mellan fotboll och politik.

Varmt välkommen! Facbook-event hittar du här.

I samarbete med Folkuniversitetet.

Datum: 27/2/2017
Tid: 18:15
Plats: Ekonomikum, Hörsal 2
Entré: Gratis för medlemmar, 60 kr för icke-medlemmar. Bli medlem på plats! 100 kr för ett års medlemskap.

Första vändan Propagandafotboll

En fantastiskt kul releasefest har följts av de första recensionerna av Propagandafotboll. Amerikanska PM Press och norska Josimar (bilden) har uppmärksammat släppet, meda16735191_10154695956701281_1751103872_on Flamman publicerade ett författarporträtt här.

Den första riktiga recensionen var annars Aftonbladet Kulturs matiga text om Propagandafotboll. Förutom flera oerhört smickrande omdömen är Ragnar Strömbergs recension framförallt kul att läsa eftersom den reflekterar över flera av resonemangen och slutsatserna som presenteras i Propagandafotboll.

Den mest positiva recensionen sändes i Gomorron Sverige på SVT nyligen. Magnus Utviks fantastiskt fina recension hittas runt 08.57 här, där han bland annat uttrycker följande:

”Visst visar den här boken att fotboll och politik hör ihop. Det är kul med en författare som älskar och kan sitt ämne och som får en att tränga in i fotbollen så att det inte bara handlar om statistik och målskyttar. Det är skickligt och inspirerande för alla som älskar fotboll. Det märks att författaren är en skicklig journalist.”

En handfull seminarier är också på gång, både i Stockholm och Uppsala. Håll gärna utkik så ses vi snart.

Propagandafotboll ute nu

Jag älskar fotboll. Och jag är oerhört intresserad av politik. Därför skrev jag boken Propagandafotboll propaganda1(Leopard förlag, 2017), som bland annat porträtterar 49 fotbollsspelare och tränare som på olika sätt har varit politiskt aktiva. Bokens huvudpersoner hämtas från stora delar av världen och hela det politiska spektrat.

Boken berör fenomen som när fotbollen eller politiken bärs som en accessoar, hur fotbollen förklarar livet och hur latinamerikanska juntor misslyckades med att göra fotbollen till ett verktyg för förtryck. Förutom en stor portion fotboll erbjuder boken kontextualiseringar för att ge en god inblick i den politiska miljö fotbollsaktörerna har verkat i. Det ger en fotbollsbok som också behandlar ämnen som kultur och politisk historia.

Tisdagen den 17:e januari arrangeras releasen där Erik Niva leder ett samtal med mig. Sedan börjar en lång och rolig resa med Propagandafotboll. Boken går att köpa via förlaget eller via vanliga återförsäljare, som till exempel här.

För att komma i kontakt med mig angående föreläsningar eller någon annan typ av medverkan kring frågor som rör boken eller mer allmänt om fotboll och politik, se här.

Gilla också Facebook-sidan för löpande uppdateringar om arrangemang kring boken.

Turkiet-seminarium på ABF

Vart är Turkiet på väg?

Sedan militärkuppförsöket den 15 juli har situationen för mänskliga rättigheter försämrats kraftigt. Journalister, författare och oppositionella placeras i fängelse dagligen. All kritik av Erdogan stämplas som förräderi medan Erdogan har vänt ryggen mot västvärlden.

Samtidigt har Turkiet deltagit i kriget i Syrien och närmat sig Ryssland. Kan Turkiet kollapsa som stat?

Medverkande:
Kurdo Baksi
, författare
Keya Izol, ordförande i Kurdiska Riksförbundet
Ekim Caglar, statsvetare

Samtalsledare: Göran Eriksson

Arrangör: ABF Stockholm

Från TCO-seminariet om Turkiet

En aspekt som ofta förbises i debatter om politiken i Turkiet är det tryck facken möter (och har mött under lång tid), samt vilka effekter detta får på samhällsklimatet. Denna fråga är egentligen omöjlig att koppla från den generella våg av repression som möter både verkliga och inbillade kuppmakare i dagens Turkiet. Jag är visserligen part i målet i egenskap av inledare och paneldeltagare, men förra veckans TCO-seminarium hade en intressant utgångspunkt som jag tror var viktig. Bra är också att höra vad fackliga ledare i Sverige anser om utvecklingen som har drabbat syskonfacken i Turkiet.

Moderator:
Per Hilmersson, chef på TCO:s internationella avdelning.

Panelen:
Eva Nordmark, ordförande TCO
Britta Lejon, ordförande ST
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet
Désirée Pethrus, riksdagsledamot KD och ordförande i Stödkommittén för MR i Turkiet
Ekim Caglar, statsvetare och turkietkännare

Tufft för facken i Turkiet – och nu är det ännu värre

Artikeln ursprungligen publicerad av Arbetsvärlden.
_______________________

Tufft för facken i Turkiet – och nu är det ännu värre

Som Turkiet utvecklar sig nu är de progressiva facken viktigare än någonsin som opinionsbildare för demokrati och yttrandefrihet. Samtidigt har förutsättningarna för deras arbete blivit allt tuffare, skriver statsvetaren och Turkietkännaren Ekim Caglar i sin krönika.

Det är turbulent i Turkiet. Efter statskuppsförsöket den 15 juli har utrensningar i form av arresteringar och avstängningar drabbat tusentals personer, exempelvis lärare, militärer, poliser och åklagare. Journalister och folkvalda politiker är lika utsatta. Över 100 journalister är fängslade. Fler än 30 (mestadels prokurdiskt ledda) kommuner är satta under tvångsförvaltning. Den redan tuffa situationen för fackförbunden har också försvårats ytterligare.

Flera av fackförbunden i Turkiet har en lång historia av att driva breda rättighetsfrågor. I decennier har de progressiva fackliga centralorganisationerna DISK och KESK, som båda är bland landets större, både företrätt sina medlemmar i arbetsmarknadsfrågor men också varit viktiga opinionsbildare för fred, demokrati och yttrandefrihet. I DISK:s fall har det samhälleliga engagemanget bland annat inneburit att man tidigare har tagit fram egna förslag till en ny konstitution i Turkiet, i syfte att demokratisera landet.

Tiotusentals lärare har fått sparken sedan 15 juli, bland annat med hänvisning till samröre med PKK-gerillan och Gülen-rörelsen, där de senare pekas ut som arkitekterna bakom kuppförsöket. Över 10 000 av lärarna som har stängts av har varit organiserade i KESK-anknutna lärarfacket Eğitim Sen. Även om flera lärare har fått återvända till sina arbeten har många blivit avskedade, medan 24 hålls i fängsligt förvar. Ordföranden i Eğitim Sen, Kamuran Karaca, menar att deras medlemmar straffas för sin fackliga och politiska verksamhet.

Att det finns politiska motiv bakom, snarare än seriösa anklagelser om terrorverksamhet, står bortom allt tvivel. Utrensningarna slår både hårt och brett. Att medlemmar av progressiva fackförbund rensas ut i tusental innebär inte bara en risk för att exempelvis lärare i landet sannolikt kommer att handplockas utefter politisk tillhörighet för att likrikta kåren. Det innebär också att fackens inflytande försvagas.

Utvecklingen i Turkiet visar också att det finns akuta behov av genomgripande reformer för att förbättra villkoren i arbetslivet. Barnarbete är utbrett sedan länge, och internationella medier har uppmärksammat att syriska flyktingbarn i många fall arbetar under svåra förhållanden.

Villkoren på arbetsmarknaden är ofta dåliga och arbetsmiljön undermålig. En oberoende plattform som stöds av fackförbund och yrkessamfund har rapporterat att över 17 000 personer har dött på sina arbetsplatser sedan AKP kom till makten 2002. Sedan undantagstillstånd utlystes efter statskuppsförsöket har människorättsorganisationen İnsan Hakları Derneği även noterat att arbetsplatsolyckorna har ökat.

Redan 2009 jämförde DISK:s dåvarande ordförande Süleyman Çelebi situationen för facken med de svåra år som följde efter statskuppen 1980. Den senaste utvecklingen gör att det knappast ser ljusare ut nu. Den situation som råder på arbetsmarknaden – och i resten av samhället – visar att progressiva fackförbund är viktigare än någonsin.

Med tanke på de repressiva åtgärderna som riktades mot oppositionella redan före 15 juli, och som har intensifierats kraftigt därefter, är det mycket lite som talar för att obekväma röster kommer att kunna höras i framtidens Turkiet.

Seminarium: Turkiet – vad händer med fackliga rättigheter och yttrandefrihet?

6d35f8a12d7149f99acbd16cd7e02c15-aspxSituationen i Turkiet vad gäller yttrandefrihet och mänskliga rättigheter är djupt oroande och har förvärrats än mer efter kuppförsöket den 15 juli i år.

I dess kölvatten har godtyckliga arresteringar av oliktänkande och oppositionella blivit en del av vardagen. Mer än 100 000 personer, i huvudsak poliser, domare, advokater, lärare, akademiker har tagits ur tjänst. Politiker och fackligt aktiva trakasseras och utsätts för repressalier. Turkiet har sedan innan kuppförsöket varit känt för att ha flest fängslade journalister i världen.

Hur påverkar det här yttrandefriheten och utövandet av de mänskliga fackliga rättigheterna? Hur rättssäkert är Turkiet för journalister och andra drabbade yrkeskårer som tagits ur tjänst? Vad kan vi som fackliga organisationer göra för att stödja de fackliga rättigheterna i landet och sätta press på Turkiet att respektera demokratiska rättsprinciper, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet? Detta och mycket mer diskuterar vi en panel av tunga fackliga företrädare och Turkietkännare som ger sin syn på situationen i Turkiet och vad vi som fackliga organisationer kan göra.

Välkommen till ett samtal om det aktuella läget för fackliga rättigheter och yttrandefrihet i Turkiet.

I panelen deltar:

Eva Nordmark, ordförande TCO
Britta Lejon, ordförande ST
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet
Désirée Petrus, riksdagsledamot KD och ordförande i Stödkommittén för MR i Turkiet
Ekim Caglar, statsvetare och turkietkännare

Lokal: Riksdagen, Mittpolen (ingång Riksplan)
Datum: 22 november
Tid: 13:30-15:30

Arrangörer: TCO i samarbete med Svenska Stödkommittén för Mänskliga Rättigheter i Turkiet.
Kontaktperson: Carola Andreasson, TCO, 070-965 23 99

OBS! ANMÄLAN KRÄVS. För att anmäla dig, se här.